Vi på Stepsta tillverkar inomhustrappor i trä, vilket idag är det enda byggmaterial som är helt förnybart, ekologiskt och miljövänligt. Glädjande nog ser vi också en kraftig ökning av trätrappor även i större projekt och publika miljöer. Vi arbetar hårt för att hela tiden hitta effektivare flöden som samtidigt ger ett minskat klimatavtryck men i dagsläget går det inte att helt undvika utsläpp under försäljning, tillverkning och leverans. Vi har därför valt att klimatkompensera för alla de utsläpp vi gör via certifierade projekt som skapar faktisk klimatnytta här och nu.
Under 2022 var vi med och finansierade Bhadla Solar Project som är ett solcellsprojekt i Indien. Det projektet bidrar till att minska utsläppen i ett av världens snabbast växande länder, där kolen står för majoriteten av landets elförbrukning. Istället används då solen för att generera den nya elen, vilket känns viktigt att vi kan vara med och bidra till.
Miljövänligt arbetsmaterial
Trä är förnybart eftersom det växer åter genom skogsförvaltning och plantering av nya träd och är på så sätt ett hållbart material. Det går åt mindre energi för att producera trä än stål och betong. Den tillverkningsprocessen kräver stora mängder av fossila bränslen. Trä går att återvända och återvinna för att producera nya produkter. När träprodukter inte kan återanvändas längre utan behöver kasseras, så bryts de ner biologiskt och återgår till naturen utan att skada miljön.
Bhadla Solar Project är världens största solcellspark
Solenergi är en av de renaste förnybara energikällorna som inte involverar något fossilt bränsle. Det blir inga utsläpp av växthusgaser och påverkan på mark, vatten och luft är mycket liten. På detta sätt bidrar solcellsparken positivt på miljön.
Bhadla Solar är världens största solcellspark som ligger i regionen Rajasthan i Indien. Parken är ett viktigt steg på vägen mot förnybar energiförsörjning i landet. Med hjälp av de höga antalet soltimmarna i Indien bidrar parken till att förstärka det instabila elnätet. Med de 10 miljoner solpanelerna som parken har finns en kapacitet att generera el till 4,5 miljoner hushåll.
Indien är världens tredje största utsläppare av växthusgaser efter Kina och USA. Närmare 70 procent av elen kommer från kol som inte är miljövänligt, varken för atmosfären eller människorna. Vi vill vara med och hjälpa Indien att hitta miljövänliga alternativ att använda för att sänka utsläppen. Det bidrar också till en minskning av utsläppen för hela världen. Därför finansierar vi Bhadla Solar Project, som också har givit befolkningen i Rajasthan arbetstillfällen.
+ 492 382 ton CO2e per år i minskad klimatpåverkan
Detta motsvarar klimatpåverkan för 49 238 svenskar per år.
Koldioxidutsläppen i Sverige har minskat med åren
Sedan 1970 har koldioxidutsläppen minskat i Sverige. År 2021 var utsläppen av växthusgaser som uppstår inom Sveriges gränser, 47,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är en minskning med 33% från år 1990 då vi släppte ut 71,4 miljoner ton.
Koldioxid (CO2) är en livsnödvändig gas som ingår i kretsloppet. Däremot förstärker utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser atmosfärens förmåga att värma jordytan vilket innebär att klimatet på jorden blir varmare. Det som även kallas växthuseffekten. De snabba klimatförändringarna som sker nu beror på människans utsläpp från förbränning av fossila bränslen som kol, olja och gas världen över.
Växthusgaser är en grupp som består främst av koldioxid, metan och lustgas. Koldioxid kommer från förbränning av fossila bränslen, metan från djurens matsmältning och lustgas släpps ut från marken vid odling. Gaserna har olika påverkan på klimatet och för att kunna jämföra de med varandra räknas deras klimatpåverkan om till koldioxidekvivalenter. Till exempel så bidrar metan 21 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid. Därför motsvarar 1 ton metanutsläpp 21 ton koldioxidekvivalenter.
Vad gör Sverige för att minska utsläppen?
Ökad användning av kärnkraft, biobränsle och vindkraft har minskat Sveriges totala utsläpp av koldioxid. Minskningen kommer att fortsätta när de fossila bränslena som fortfarande finns inom vissa områden, ersätts med el och värme med rätta klimategenskaper. Detta innebär ett ökat behov av fossilfri elproduktion, samt satsningar på utbyggda elnät och en mer flexibel användning av energin.
Vindkraften har också en del i det hela och har bidragit till att landet kunnat exportera el med bra klimategenskaper.
Fram till i början på 1970-talet var det vanligt att använda fossila bränslen, främst olja inom industrin och uppvärmningssektorn. När oljekrisen kom blev det en kraftig höjning på oljepriserna under början av 1974, vilket ledde till en nödvändighet för industrin att minska sin oljeanvändning.
Industrins utsläpp stod för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp under 2021. Det är en minskning med 24% sedan 1990 och beror mycket på effektiviseringar. Koldioxidutsläpp omfattar tillverkningsprocesser och förbränning av bränslen. Järn- och stålindustrin, mineralindustrin samt raffinaderier står för de största utsläppen. Det är inte lika enkelt att minska industrins utsläpp, men trots det har en minskning skett. Pappers- och massaindustrin har gått över från att elda med olja, till att elda med egna biobränslen och är en stor bidragsfaktor till att utsläppen har minskat. Anledningen till att det tar längre tid för andra industrier är för att traditionella åtgärder att minska utsläppen som till exempel bränslebyten – kol mot naturgas, och energieffektiviseringsåtgärder inte påverkar dessa utsläpp. Det som som skulle krävas för en större minskning är mer genomgående förändringar, såsom process- eller produktbyten.
Återanvändning och fjärrvärme spelar en stor roll
Vi förbränner den största delen av vårt hushållsavfall i kraftvärmeverk. Vi använder oss också av rötning eller kompostering och allt mindre organiskt avfall slänger vi på en soptipp. Avfallshanteringen har därför minskat med hälften sedan år 1990. Ökad återanvändning och materialåtervinning bidrar positivt till klimatarbetet. Avfallshanteringen har därför minskat med hälften sedan år 1990.
Uppvärmning av fjärrvärme har också bidragit till minskat koldioxidutsläpp. Inom fjärrvärmen och kraftvärmen har biobränslens stora ökning bidragit till minskade utsläpp. Istället för att använda olja vid uppvärmning av bostäder och lokaler fick elen ta större plats. Även i elpannor och drift av värmepumpar.
Koldioxidskatt på fossila bränslen och ett utsläppstak
En koldioxidskatt på fossila bränslen infördes i Sverige 1992. Skatten har ökat genom åren och är idag bland de högsta i världen. Detta har drivit på omställningen från fossila bränslen i framför allt uppvärmningen.
EU:s utsläppshandelssystem för industri-, el- och värmeproduktionsanläggningar införde 2005 ett tak för koldioxidutsläppen i dessa sektorer. En minskning av taket för koldioxidutsläppen sker varje år.
Ett etappmål för att minska inrikestransporternas utsläpp är uppsatt till 2030
Inrikestransporter har minskat utsläppen av växthusgaser med 21 procent sedan 1990. Utsläppen brukar stå för knappt en tredjedel av Sveriges totala utsläpp. Bland personbilar och tunga fordon ligger de största utsläppen. Däremot har det bränsle som tankas inte ökat utsläppen över tid tack vare biobränslen som blandsa i. Det har med reduktionsplikten att göra, som reglerar hur mycket biobränsle som drivmedelsbolagen behöver sälja i förhållande till fossila drivmedel. Energieffektiviseringen bidrar också till att minska bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp från enskilda fordon. Andelen laddbara fordon ökar från år till år.
Etappmålet är att minska inrikestransporternas utsläpp med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Det är en bit kvar och för att nå målet måste det ske ytterligare insatser för att öka andelen förnybara bränslen, ökad energieffektivitet och ett mer transporteffektivt samhälle.
Sverige har ett långsiktigt mål som är att landet inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast 2045.
